...så har jag inte gett upp bloggandet. Jag har bara inte tid just nu. Arbetaarbetaarbeta (oavlönat, men ni fattar...). Undervisning är som jag sagt förut, rätt likt kofösning ibland. Eller inridning av unghingstar.

Förresten, nu har Harrys tjuriga tremänning äntligen tittat ut. Hurra, hurra för Vincent och hans föräldrar!

Nu har jag och Erika lyckats knåpa ihop nåt slags PM till examensarbetet. Hoppas jag, eftersom hon är bortrest sker all vår kommunikation via mail och telefon så hon ska bara dubbelkolla mina sista ändringar innan vi skickar in det. Måste säga att vi har varit sjukt effektiva. Igår förmiddag visste vi inte vad vi skulle skriva och nu har vi en hel forskningsplan klar. Hurra för oss!

Fläskisens förkylning börjar bli lite bättre. Hostan är nästan borta och snuvan är mycket bättre. Han vaknar dock kring tretiden på morgonen och har svårt att somna om för att han är så snörvlig. Han är inte täppt alls men jag antar att det killar i näsan när man har rinnsnuva och inte kan dra in det...På tal om det så gör han helt sjuka grimaser när han sitter i knät på en, jag tror att Dampen beskrev det som att han såg ut som en hund som vädrade efter nåt. Han har ingen feber men han är alldeles rosig om kinderna vilket gör att han ser sjukt söt ut.

Det börjar verkligen hända grejer nu också. Numer rullar han runt som en liten valross på vardagsrumsgolvet om dagarna och stoppar allt han ser i munnen. Senast idag låg han och tuggade på sina strumpor i ett obevakat ögonblick. Han kämpar med att försöka få in nappen i munnen men det blir fel mest hela tiden. Han tar ut den, stirrar intensivt på den och försöker sen få in den igen. Oftast hamnar den på sniskan, upponer eller i näsan...Idag när mamma var här gjorde han även nåt slags tafatt försök till att försöka förflytta sig genom att ta tag i mattan och dra sig fram. Det gick inte alls vilket resulterade i att han fick ett mikro-raseriutbrott och övergick till att tugga på den istället. When in doubt, just chew!

Dampen var ju inte riktigt van att kliva upp sju på morgonen så eftersom hon var smått zombifierad på eftermiddagarna när hon var här så blev det inte så mycket undanplockat. Och jag var inte så sugen på att städa när jag kom hem från skolan heller så lägenheten såg jävligt illa ut. Det var som om någon hade smällt av en dirty bomb i vardagsrummet, men istället för att fylla bomben med spik, glassplitter och annat otäckt var den fylld med blöjor, smutsiga våtservetter, saftglas och nerdreglade bebiskläder...Nu ser det iaf någorlunda okej ut (enligt mig, mamma är dock övertygad om att hon måste dammsuga när hon är här imorgon och barnvaktar. Inte mig emot iaf...)

Rolig grej...Till på tisdag förmiddag ska jag ha tre momentplaneringar klara. En för Svenska A, en för Engelska A samt en för Engelska B. Det är ju ungefär lagom för att få vilken normal människa att bryta ihop och gräva ner sig i närmaste kattlåda. Dessutom måste jag rensa avloppet i badrummet eftersom det är fullt med hår. Päckel...

Jag fick mig dessutom en ny höst/vinterjacka idag och kan nu gå utanför dörren utan att skämmas...Förresten, kodos till Sofia som gav mig ett par stövlar i somras som jag helt glömt bort! Utan dom hade jag varit tvungen att träffa min VFU-handledare i sneakers med öppen tå. Mindre charmigt...Nu har jag i alla fulla fall ETT par hela skor...=). På tal om införskaffade saker, jag är ledsen Linnea, men den fina lekbollen som Dampen fick på köpet när ni sålde katträdet hamnade här hemma hos Ronja eftersom Casper ratade den och nu har den gått vidare till lekbollshimlen. Det tog ungefär två timmar uppdelat på två dagar och resulterade att jag gick omkring och skrek hela tiden eftersom jag trampade in små hårda plastbitar i fötterna så fort jag rörde mig i vardagsrummet...

Nu tänker jag officiellt ta ledigt från allt vad pluggande heter tills imorrn eftermiddag då PM:et officiellt ska skickas in. Sen ska jag ta lite mer ledigt fram till söndag.

Då var man student igen! Grymt skönt att få komma iväg och göra nåt annat än bara vara mamma. Haft föreläsning och seminarium hela långa dan idag och det var såååå kul! Fördelen med att plugga på distans är att ens kurskamrater är lite äldre och ofta har yrkesaktiv bakgrund vilket är en utmärkt grund för givande diskussioner. Känner mig helpeppad att skriva ex-arbete nu också. Har dock tänkt byta ämne. Jag har två förslag, hjälp mig välja! Antingen skriver jag om kvalitetssäkring i skolan överlag (hur säkerställer man att elever i olika delar av landet/  olika skolor får samma utbildning) eller så skriver jag om kvalitet och bedömning i den gymnasiala friskolan...Är friskolorna mer liberala i sin bedömning eftersom de måste locka elever och har ett vinstintresse? Båda ämnena är superintressanta så jag vet inte vad jag ska välja!

Skruttungen är numer snorungen. Han har nog åkt på en liten höstförkylning misstänker jag. Ingen nämnvärd feber men snorar som sjutton, är alldeles rosig om kinderna och blank i ögonen...Som tur är har han inte blivit täppt i näsan än och han har  bara lite hosta. Än är han vid gott mod och inte så farligt gnällig så vi får se hur det utvecklar sig. Men han har ändå klarat sig 4½ månad utan att bli sjuk så det är ju strongt av honom.

Jani for till Helsingfors igår för att ordna bodelningen efter sin mamma så Dampen har flyttat in tillfälligt för att kunna vara barnvakt nu när jag har skola i två dagar. Mest troligt något av en chock för fröken "sova-halva-dagen" att vara tvungen att kliva upp halv åtta på morgonen =). Så idag har de varit på stan, fikat med Julia och Emilia, shoppat lite och hunnit hälsa på House of Pain. Punkis dyker alltid ner i barnvagnen så fort hon träffar Harry ju! Tonni föreslog senast vi var där att vi skulle pierca honom, aldrig för tidigt att börja med sånt!

Har sjukt ont i huvudet nu, väntar på att snälla lillasysters goa middag ska bli klar, sen ska vi snacka skit och planera helgen!

Det är egentligen inte ens värt min energi. Bara tomma ord och tomma löften...Jaja, jag har ändå ett jävligt bra liv! Blivande man, skitcool unge (som tyvärr blivit lite höstförkyld) och trivs sjukt bra med allt!

I helgen var det helgen med stort H! AmazonsysterLinda var här med sin alldeles egen finne och tillhörande hund och hälsade på. Alkohol, bastu och helvridna samtalsämnen som vanligt (dock inte så mycket alkohol för min del...). Saker som kom på tal under kvällen var den fantastiska dikten "Det växer könshår på mitt skrivbord" vilket fick Christan att fundera en extra gång vad han valt för galning samt Lindas smootha "Vi är en sekt som avlar ariska barn"-kommentar som släpptes en sen kväll i slottet då vi bjudit in en massa löst folk på tacofest och en förvirrad mamma med tillhörande son ramlade in i vårt kök och undrade om vi var ett dagis på dagarna...(Vi bodde i en källare med egen port varpå det satt en fantastiskt snygg skylt där det stod Slottet komponerad av undertecknad. Tydligen så betyder det att det är fritt fram för löst folk att bara klampa in...). Vi pratade om den gången då Linda målade ett mascarahjärta i Eriks brösthår, hur Tariq sög i sig en spindel med ett sugrör, vår besatthet av den danska serien Matador och det mystiska (ännu) oupplåsta skåpet i köket bakom bardisken...The good old days...Saknar Linda mest hela tiden och tycker hon jobbar alldeles för mycket eftersom hon aldrig har tid att hälsa på.

Imorrn är det läkarbesök för Mini-me och en heldag på stan, om finnen kommer ihåg att fråga så ska vi mest troligt käka middag med Linnea o Björn också, men man vet aldrig med hans närminne...Vi har varit på väg in till stan hela veckan, men imorrn måste vi verkligen ta oss i kragen och komma iväg så vi får allt vi ska göra gjort...

Jag hoppas fläskisken sover bättre inatt  än han gjorde natten till idag. Han vaknade redan halv tio första gången och sen en gång i timmen hela natten. Jag trodde jag skulle bli vansinnig. Varken nappen eller tissen dög så det var bara att härda ut tills han somnade om igen. Han har iaf inte vaknat än så vi får se hur det hela utvecklar sig. Jani ska hursomhelst ta honom inatt om han vaknar, som ett steg i avvänjningen från nattamningen. Han ligger ändå bara och snuttar när han ska äta och så somnar han vid bröstet så det känns rätt ovärt (haha, se där Linnea, lite västerbottniska!)

Har kommit igång rätt bra med smakisarna nu iaf. Vi har kört majs/potatis, palsternacka/potatis, blomkål/potatis och började med morot igår. Det sistnämnda är en klar succe, ihop med aprikos/päronpurén han får till efterrätt för att hålla igång magen.


Tänkte även bjuda på lite bilder så ni får nåt vackert att titta på...

Är det för att vi är bohemer som folk inte vill umgås med oss? Är vi inte nog fina i kanten för att få bli inbjudna till andra människor? kanske den smutsige musikern och den knasiga konstnären och deras bastarda avkomma lämnar kvar någon konstig stank när de går? beror det på att vi är alldeles för impulsiva och slappa som folk verkar tycka att vi är otäcka?

Eller handlar det till syvende och sist om att vi inte har lika mycket pengar och fina saker som alla andra, eftersom vi inte är materialistiska och skiter rätt mycket i om vi har den dyraste TV:n eller den flashigaste datorn?

Oftast skiter jag i vad alla andra tycker, men jag började just fundera varför det ibland känns som om det är the thing of the year att frysa ut familjen W-M?

Förra veckan var helt sjukt stressig. Eller ja, egentligen var det en helt vanlig vardagsvecka, men min stackars amningshjärna hängde ändå inte riktigt med. Hann söka jobb med allt vad det innebär (Ringa facket, kolla referenser, skriva ansökningar, fixa betyg...), fixa så att jag kan läsa klart sista terminen, storhandla som en gris (NIO påsar mat fick vi med oss hem), luncha med brudarna, gå på bröllop och laga mat med Björn & Linnea...

Ja, jag sökte jobbet, men jag tror inte att jag fått det eftersom jag fortfarande inte fått veta nåt och det enligt rektorn på skolan var bråttom, bråttom att få in ansökningen så hon kunde anställa nån. Men det gör väl egentligen inget, jag kommer väl ha nog fullt upp med att läsa klart sista terminen nu. Jag har ju lyckats bli registrerad, men det är totalt kaos på universitetet, så jag får ingen kursinfo förrän tidigast på fredag då den berörde läraren kommer tillbaka...Suuuuck. Tur att det är på distans så att jag inte missar så mycket.

Det var ju äntligen dags för det omtalade bröllopet också. Harry fick vara med i kyrkan, med slips och allt, men när det var dags för middag fick han åka hem och vara med mormor o morfar istället. Åt sjukt god mat och hade det trevligt iaf. Kändes rätt najs att få klä upp sig och känna sig riktigt snygg för en gångs skull. Lyckades ju tillomed lura på finnen en kavaj...

Ska det vara så jävla svårt att få ordning på ett pytteuniversitet som Luleå Tekniska Universitet? Har ju hållt på och fipplat i två veckor nu för att kunna avbryta mitt studieuppehåll tidigare och kunna läsa klart sista terminen på distans. Så i torsdags trodde jag allt var fixat. Hade pratat med studievägledaren och studieadministratören och det skulle bara vara att gå på registreringen idag.

Var det någon där? Nej...
Var det någon på hela pedagogiska instutitionen som visste nåt? Nej...

Har nu kommit fram till att både studievägledaren och administratören måste vara lobotomerade...Jag satt snällt och väntade utanför D201 på att bli registrerad och få kursintro, men dörren förblev stängd...Ingen lärare där inte. Och ingen på instutitionen visste nåt om distansutbildningen...Jag är iaf registrerad. På kursen för examensarbetet! Vad hade dom tänkt att jag skulle göra fram tills dess då? Ska jag bara skita i dom första 15 poängen och få en lärarexamen ändå? Och inte går det att få tag i nån lärare heller, jag blir vansinnig!

Bajs-LTU. Skulle aldrig ha bytt från Umeå. Inte för att dom hade mycket koll där heller, men jag trodde verkligen inte att det kunde bli värre.

Det har hänt en massa saker sen jag skrev sist men jag kan inte koncentrera mig på det förrän jag får ordning på det här så jag får skriva om det någon annan gång...