Sist över mållinjen...

Nu är jag iaf officiellt sist, vilket ju iofs är meningen också men jag tycker det kan vara värt att nämna. Jag är helt inställd på att jag kommer bli en sån där som går över tre veckor och måste sättas igång så som den här klumpen lever om därinne...Hade iaf jävliga förvärkar och sammandragningar inatt men jag valde att ignorera dom eftersom jag var alldeles för trött för att bry mig...Nu är allt hur som helst som vanligt igen och det sparkas på och dansas tango därinne igen. Ligg still och kom ut istället!

Kan du knyta dina skor..?

Så kul för dig då, för det är det knappt jag kan göra längre. Jag vet att det bara är tre veckor kvar nu men jag tycker vi har fått vänta nog länge. När barnet i fråga dessutom tror att min bröstkorg är ett fotbollsmål där han tar poäng varje gång han träffar så kanske ni förstår mig bättre...

Har dessutom drabbats av fruktansvärd städnoja och far runt och plockar överallt hela tiden. Igår hade jag dock vilodag eftersom det kändes som om någon klubbat mig i bakhuvudet när jag kom hem från Dampen. (Ja, jag vet att det oftast känns så när man har umgåtts med henne men det blir värre när man är höggravid...) Hon laddade för el giganto-party och jag svor över mina mammakläder. Ni kan tjata hur mycket ni vill om att gravida kvinnor är vackra, men man är inte vacker efter att ha snubblat fram i pösiga mammabyxor i x antal månader. Jag vill ha JEANS! snälla!

RSS 2.0