Vem behöver studsmatta?

Ja, vem behöver egentligen en studsmatta när det finns utmärkta mammor, pappor och mostrar att hoppa runt på om dagarna. Jag har ju varit känd för att klaga på att träningen kommit i andra hand sen graviditeten och Mini-me's ankomst, men jag kommer att ha sjukt snygga biceps och axlar om ett tag om han fortsätter hoppa runt som en kanin med ADHD...



Just i ovanstående video är det moster Dampish som får agera studsmatta men vanligtvis så är det ju jag eller finnen. Fläskisen har även kommit på en ny teknik som ännu inte fångats på bild. Han viker sig nästan dubbelt, putar med rumpan och viftar/gnider den upp och ner när man håller i honom. Det hela ser ut som om han är en sån där småkåt hiphopbrud i en kass Snoop Dogg-video som försöker verka sexig men i själva verket ser ut som om hon just bajsat på sig. Att han lider av uppenbara personlighetsstörningar har ju iofs varit tydligt länge men hans feminina sidor blommar verkligen upp mer och mer. Så går det när man har en pappa som ser ut som en homosexuell, tysk hårfrisör...

It has arrived

Nu är tanden här. Tack Gud att jag inte ammar längre. Det hade resulterat i ajaj. Förhoppningsvis leder detta till en något gladare fläskis, men eftersom jag just skrev det så skiter det väl sig.


Fipplar med skivsamlingen



Det ska börjas i tid


Glad, icke längre tandfri herre


För övrigt, är det ens nån som läser den här bloggen längre eller ska man ge upp?

Akta kaaaaaaaaaanten....

Innan små bebisar börjar åla och krypa är dom rätt behändiga. Man parkerar dem där man vill ha dem och så stannar dom iaf inom en halvmeters radie från där man lämnat dom. Särskilt snabba är de inte heller. När så de små underverken börjar krypa (till mor och fars skräckblandade förtjusning) förvandlas de dock över en natt till några slags blöjbärande pygmé-geparder som plötsligt tar sig runt överjävlaallt på två minuter.

Harry ålar/kryper. Han kryper med allt under midjan och ålar med det ovanför midjan, vilket resulterar i att han ser ut som en berusad daggmask när han förflyttar sig. Näsan i golvet och rumpan i vädret och så skjuter han iväg...Jani dammsuger nu som en tok MINST en gång om dagen eftersom vår älskade lilla son annars leker dammsugare själv och får i sig ungefär tre gånger mer ludd, damm och hundhår än RDI (rekommenderat dagligt intag för er oinvigda). Vardagsrumsmattan är fantastiskt god att slicka på, bordsbenen funkar utmärkt som bitleksak och mamma och pappas säng är numer en trampolin som man helst ska huvuddyka från. Som de kloka föräldrar vi är så försöker vi barrikadera sängkanten med diverse täcken kuddar och gosedjur storlek large men den lilla murbräckan förstår inte riktigt syftet med detta och rammar rakt igenom våra små låtsasmurar.

Han har trots sin dödslängtan endast ramlat ur vår säng en gång, till sin stora förvåning. Jag såg inte det hela själv, men hörde dunsen. Det tog någon sekund innan han kom på att han ramlat ner och började gallskrika. Några större personskador uppstod turligt nog inte, endast ett litet blekt blåmärke på kinden. Jag misstänker att det enda som fick sig en törn var stoltheten eftersom Harry i rena förskräckelsen somnade om och sov i flera timmar efter skräckupplevelsen. (Man kanske ska börja slänga honom i golvet VARJE morgon när han vaknar halv fem? Nej. Jag är inte allvarlig.)

Hursomhelst så har fläskisens upptäckt av förflyttningskonsten resulterat i att vi mer än en gång har hittat honom i fotänden av sängen på morgonen, inklämd mellan våra madrasser, under diverse kroppsdelar samt inlidad i Janis hår...Logikern i mig säger att barnet i fråga då bör ligga kvar i sin egen säng när han ätit kring fyra-fem tiden, men eftersom han då börjar leka polsk riksdag med alla gosedjur i sängen så blir undertecknad öm moder pyttelite irriterad och tar honom till sängen där hon promt kan plugga igen det lilla hålet med en napp (detta hjälper näppeligen då sagda napp oftast åker ut så fort barnet ser att moderen har somnat om och då kan man ju återigen högljutt diskutera med sig själv, krypa runt och bli förbannad när man inser att det inte går att krypa genom väggen i huvudändan av sängen, hur mycket man än försöker.)

För övrigt tycker jag att dom där tänderna ska ta och komma upp helt och hållet nu så att Harry inte behöver tugga på allt hela tiden och konstant låta som en gnällsjuk örebroare när han ligger på golvet och fistar sig själv i munnen.

Friluftsdag

Ja, idag har de små liven varit iväg och orienterat hela dan så jag har varit hemma och gjort nyttigheter istället (läs: spelat XBox, ätit kladdkaka och stökat ner...). Hade först ta en sväng på stan men blev lite avtrubbad när jag tittade ut genom fönstret i morse. Finnen däremot har cyklat runt större delen av denna kommun samt fått skjuts till grannkommunen i jakt på hockeygrejer. Så nu är iaf han glad men blöt. Han påminner ganska mycket om ett barn på julafton nu när han äntligen ska få börja spela hockey igen. Jag tyckte att jag och fläskisen skulle följa med och kolla på första träningen men då blev helt plötsligt Mr "Jag-skiter-i-vad-andra-tycker-om-mig" sjukt självmedveten och klagade på att han skulle se ut som Bambi på isen nu när det nästan är tio år sen han spelade sist...

Medans det stora monstret har varit iväg och jagat idag så har det lilla monstret försökt äta upp allt vårt bohag, inklusive sin moster. Han har typ druckit sin vikt i ersättning, vräkt i sig sjuka mängder mat till lunch och jättemycket gröt. Han har varit precis som en fågelunge hela dan, bara gapat och gapat. Och när han inte fick något i matväg började han äta på oss och möblerna istället. Mycket fascinerande barn det där. Han fick spruta igår och åt inte så mycket efter det så han tar väl igen det nu. Han är iaf 15 gram från åtta kilo nu och nästan 70 cm lång (även om jag inte ger så mycket för mätningarna på BVC då han tydligen har krympt en halv centimeter sen han mättes senast på barnmottagningen. Spännande tillväxtkurva...)

På tal om barnmat så var vi i Örarna förra helgen och lagade puréer så att det stänkte om det. Torskgryta, älggryta och kycklinggryta fick vi ihop, plus lite efterrätter. Vi försökte oss på att göra blåbärspuré i passerkvarnen men det blev bara blask så det fick vi skita i. Fläskisen var dock sjukt nöjd eftersom han fick provsmaka allt vi rörde ihop. Äppel/plommonpurén blev i min mening aningen sur (det drog typ i kinderna när man åt) men han svalde gladeligen med ett stort leende. Man skulle nog kunna ge honom kattmat och han skulle klämma det också...Vi hann även med fyra omgångar Geni och jag vann mest hela tiden. Man ska inte bara tänka, då blir det fel...


Älgköttsgryta med purjo, dill och rotselleri


Kortspelsdomare


Den beryktade byxmannen on the prowl

Snabb genomgång av de senaste två veckorna...

  • Hemmagjord pubtallrik à la Rockside, übergott, RIP gamla hederliga stamhak
  • VFUVFUVFUVFU
  • Gymnasielärare=fåraherde?
  • Najs med hemmafru (man) som städar, diskar och har maten serverad när man kommer hem på eftermiddagarna
  • Slutammat på riktigt. Tack GUD!
  • Fläskisen förflyttar sig (has-ål-gå-upp-i-brygga-uppochner-metoden)
  • Nu kommer vintern snart. MYYYYYS
  • Fläskisen+kött=Mumsfilibabba
  • Tänder på G. Bajbaj nattsömn....
  • Avgrävd vattenledning: brunt vatten...Urk...
  • "Titta mamma, jag hänger halvvägs utanför sängen!"...PANIK!
Det var väl typ det viktigaste som hänt den senaste tiden. Jag har ingen inspiration alls. Är trött som ett ägg och har hål i strumporna. Igen...Röven. Hejdå.


Fastnat på väg från pappas sida till mammas. Med mysvovven i släptåg



Finnen leker med kameran, Mini-me leker med tungan


Snutte är bra, snutte vill jag ha...

RSS 2.0