...så klarar jag ju av ganska mycket. Som att lyckas få mitt bäcken ur led. Igen...Jag tycker att jag har haft en ganska bra graviditet. Mitt bäcken har inte bråkat sen i höstas så jag trodde jag skulle slippa. Ack så fel jag hade.

Skulle hjälpa Harry av med täckbyxorna i förrgår efter dagis och då hände det nåt. Jag vet inte riktigt vad, men enligt vittnesutsagor hade min höft plötsligt halkat ner några centimeter och att gå normalt var inte på tal om. Som tur var kunde Dampen  komma och hämta Harry så han slapp sitta och titta på sin totalt handikappade mor som låg i soffan och tyckte synd om sig själv.

Nu är i alla fall allt frid och fröjd igen och jag skulle vilja vara färdig med att vara gravid nu. Inte för att mitt bäcken inte bökar när jag är ogravid, men då kan jag knäcka till det själv utan sjukgymnasthjälp.

Är för övrigt dödligt less på kylan nu. Jag tycker om vinter och kallt, men jag har ett extremt understimulerat monster här hemma som skriker efter att få komma ut och leka. Finnen jobbar mest hela tiden och det är ändå för kallt för att gå ut när han kommer hem. Jag lider faktiskt en hel del med min son just nu....