Projekt fixa hallen påbörjades igårkväll med att jag försökte skrapa tapetskarvar och slipa samtidigt som jag nattade en halvt rabiat treåring samt en bebis som plötsligt kommit på hur man gör när man är gnällig. Jag höll på att få hjärnblödning ungefär femton gånger (jag tror jag kanske fick en liten TIA-attack när lillgrisen tyckte hon skulle äta var femte minut samtidigt som Harry låg och vrålade i sitt rum, men jag överlevde).

Det hela fortsatte i arla timme i morse med att Dampen kom förbi och slängde upp lite tapeter. Om man känner henne vet man att det är dags att bli nervös när hon befinner sig inom en kilometers radie från saker som hårda spackelspadar och rakblad (allting hårdare än en fleecefilt kan innebära direkt livsfara och är ett säkert kort för blodvite från hennes sida...).

Hon må vara den mest förvirrade människan på jordens yta, men hon kan i alla fall tapetsera. Det hela hade nog varit lite mindre hysteriskt om inte Mayhem tyckt att han skulle hjälpa till med allt, helst bada i tapetklisterhinken och bajsbyxan fortsatte sin gnällstreak från gårdagen. Dock börjar mitt tvåbarnsmammatålamod härdas och min selektiva hörsel gällande Mayhem är helt fantastisk.

 

Naturligtvis såg hon helt oberörd ut varje gång jag försökte fota hennes hysteriska utbrott. Det gäller ju att hålla masken när dokumentering sker...


 

Mitt i alltihop insåg vi att vi inte hade nog mycket tapeter och att en tur till Colorama via Lulebo var nödvändig. Dampens blodsocker och energinivåer började dessutom sjunka till farligt låga nivåer så vi avbröt tidigt för att bege oss till staden för att lösa problemet. Mayhems käft gick som vanligt nonstop där bak (ungen har för höge farao en traktorradar som inte är av denna världen). I stadsparken noterades en gigantisk tupp med tillhörande kycklingar, Dampen fokuserade dock på de fotograferande kineserna nedanför spektaklet. Hon lovade Mayhem att vi skulle gå och titta någon annan dag. Tuppen skulle nog finnas kvar, men hon var inte riktigt säker på kineserna. Förutom traktorer ser han en massa saker. Tyvärr verkar han se saker som ingen annan ser, vilket ledde till att Dampen också började se saker (hon är alldeles för lättpåverkad för sin ålder...) Jag vet inte, men jag såg varken isbjörnar, polisbilar eller dinosaurier i Norra Hamn, men det var bara jag...
Lustigt nog la Mayhem inte märke till den pladdrande papegojan som satt i baksätet. Vi måste jobba lite med självbilden...

Harry tycker om dörröppnare. Dampen funkar inte så bra ihop med dörrar. Dampen funkar inte så bra ihop med några typer av portaler som leder henne från ett fysiskt rum till ett annat, det slutar alltid med att hon antingen går vilse eller missar att det faktiskt brukar vara dörrar mellan inomhusrum och utomhusrum. Följdaktligen är kombinationen Harry och Dampen inte så lyckad när det gäller att ta sig från en plats till en annan. Mayhem öppnar med dörröppnare och Dampen briljerar genom att smälla rakt in i dörren istället för att faktiskt gå genom öppningen. Precis som vanligt alltså. Jag kan ha överseende med att man kan ha lite bråttom och gå in i roterande glasentreer i köpcentra en gång. Jag kan till och med ha överseende med att det görs fyra gånger, vilket är fallet med Dampen. Men att gå rakt in i en helt vanlig, jävla dörr måste vara något slags rekord. Naturligtvis började min amningsdementa hjärna skena så här följer Dampens bakvända bucketlist. För er som inte är bekanta med begreppet är en bucketlist en förteckning över saker man vill kunna säga att man gjort när man dött. Nedanstående förteckning listar saker man nog helst inte vill säga att man gjort innan man dött...

1. Gått in i den roterande glasentreen i Smedjan vid fyra olika tillfällen.

2. Vid sjutton års ålder rullat runt på golvet i Luleås största gymnasieskola och lekt hemlig agent.

4. Låst in sig själv i ovan nämnda skola under kvällsarbete utan att inse att hon och Tysken gått till fel dörr och missat att huvudentren var olåst.

3. Gått vilse i sitt föräldrahem.

4. Gått vilse i sitt eget bostadsområde.

5. Gått in i ett hus genom en dörr, gått ut genom en annan, ringt mamma och påpekat att man inte längre vet var man är.

6. Blivit våldsamt attackerad av ett duschdraperi, vilket ledde till ögonsalva samt piratlapp.

7. Missat en dörr i Lulebos huvudkontor.

Med tanke på att hon inte ens fyllt trettio än kommer nog listan att fortsätta byggas på. Jag kommer naturligtvis finnas där för att minnas och dokumentera allt.