Ja, att Mayhem var relativt snabb på att börja prata har väl inte undgått någon. Han tog en välbehövlig paus när han skulle lära sig gå, och ibland önskar jag att den där pausen skulle ha hållt i sig aningen längre. Idag har han verkligen betett sig som en avkomma av något obeskrivligt, typ en korsning mellan en Duracellkanin och något långt mycket ondare. Efter att ha rivit ut i princip hela inredningen i köket sprang han runt med en tom sopkorg (urk) och vrålade "Pappa bajs, pappa bajs, pappa baaaaajs!" Another proud parenting moment som finnen senare uttryckte det.

Nej, han har inte kommit i kiss-o-bajsåldern än. Däremot är han inne i en rätt intensiv härmapafas då han härmar ALLT finnen gör och säger. Det jag håller på med är uppenbarligen inte nog intressant eller viktigt för att det ska vara värt att ens registreras i hans lilla hjärna. Men att pappa bajsar är tydligen så pass livsviktigt att hela världen ska få veta det. Om och om igen. Och sen lite till. Jag har nu vänligt men bestämt bett finnen sluta berätta exakt VAD det är han gör när han låser in sig där i hallen varje dag. Detta helt emot min egen teori om att barns språkutveckling är beroende av att man berättar för dem vad man gör. Snälla föräldrar som läser detta; tala aldrig om för era barn vad ni gör på toa, hur väl ni än menar. För då kommer hela världen snart att få veta vad som händer bakom lyckta dörrar. Vi kan inte heller längre säga åt Mayhem att det är bajs i blöjan när det faktiskt ÄR bajs i blöjan eftersom man då tydligen får höra "bajs" hela dagen lång...

På dagis är de så förvånade över att han pratar så mycket hemma men än så länge är relativt tyst där under dagarna. Än så länge...De kommer nog att undra när barnet i fråga börjar vråla "permobil!" när han blir arg, vilket är finnens barnvänliga variant av "perkele!"

Mayhem har för övrigt upptäckt Lady GaGa. Lady GaGa och visual effects-funktionen i Windows Media Player. Jag var lite osäker på om han drabbats av ett akut epilepsianfall eller om det var någon slags vild, afrikansk stridsdans han ägnade sig åt i eftermiddags när jag lät honom lyssna på musik. Var han nu skulle ha lärt sig vild afrikansk stridsdans tänker jag inte ens diskutera. Han verkar ju lära sig hemskt mycket nya spännande saker varje dag som jag inte har någon aning om. Till exempel att kylskåpet är ett utmärkt ställe att leka kurragömma i, och att det av någon outgrundlig anledning är ett krav att mamma ska peta en i örat när man ska sova. Vad kommer härnäst? Hebreiska för toddlers?