Som ni kanske har märkt så har den här bloggen varit död ett tag, vilket jag skyller på mitt nya jobb. Helt plötsligt fick jag tre klasser att fixa terminsplanering, kriterier och annat skoltjafs till så jag har haft händerna fulla. Att jag dessutom delar arbetsrum med asociala, allmänt suspekta ellärare och inte har nån dator på jobbet gör ju inte saken enklare precis. Men mitt jobb är king, mina elever är ascoola "Men Cilla, vad är pepparrot då?" (You had to be there to understand...) och livet är allmänt fantastiskt just nu. Det var inte riktigt samma aha-upplevelse som jag trodde det skulle vara att börja jobba, men det skyller jag (tackar jag?) Gunéll för. Min mentor, min slavdrivare, min fantastiska f.d handledare.

Jag bjuder på en bild på monstret som plåster på såren istället...Det blir inte fler eftersom Dampen har den externa driven med alla bilder på hemma hos sig. Men jag laddar upp en video också. Jag har just lagt upp den på youtube dock så det kan ta en stund innan ni kan titta på den.