Jag har ju haft ett chalazion i ögat i snart ett år nu som jag inte har brytt mig så mycket i men nu helt plötsligt ser jag ut som om Quasimodo har bosatt sig i mitt ansikte. För er oinvigda är ett chalazion en böld typ som kan uppstå när man haft vagel i ögat som inte riktigt försvinner. Nu har iaf min lilla knut svällt upp och jag ser fan inte klok ut. Ringde till ögonläkaren jag var till i våras och han skrev ut salva åt mig över telefon som jag ska använda i en vecka drygt. Om det inte blir bättre så måste jag operera bort den. Låter ju najs att dom ska vara och hacka i ansiktet på en. Men så här vill man ju inte se ut längre än nödvändigt...

Ignorera det rufsiga håret och allmänt sjaskiga utseendet, jag är småbarnsmamma och förbehåller mig rätten att se ut som ett offer när jag bara går hemma om dagarna...

Den lille sonen var på tvåmånaderskontroll i onsdags och fick godkänt iaf. 6180 gram och 62 lång, så nu börjar han komma ikapp med längden. Jag och Jani har iaf konstaterat att ungen är fascist. Han ska alltid titta åt höger och allt som händer på höger sida av kroppen verkar vara väldigt mycket roligare än det till vänster. Jag frågade (återigen) om det på BVC, men de var övertygade om att det skulle gå till sig av sig själv. Jag är ju dock fruktansvärt otålig och vill inte att han ska gå omkring med ett missformat huvud, så jag har beställt en kudde som är till för att han ska ligga på rätt sida när han sover och inte får snett huvud..

Om man själv provar lägga honom på vänster sida istället så blir han skitförbannad och börjar vifta runt som om han håller på att drukna ungefär, så jag hoppas att vi ska kunna få honom att sova i den här utan alltför mycket besvär. Annars så har han förresten bestämt sig för att han ska gå och sova klockan sju på kvällen numer så jag har plötsligt fått en massa tid över om kvällarna vilket känns väldigt obekant och konstigt. Jag har inte ens försökt söva honom den tiden, men tydligen har han fått nån slags dygnsrytm nu och sover mellan sju och sju med 2-3 amningar per natt vilket jag inte klagar på...

Det gamla aset jag bor med kom ett år närmare mittilivetkrisen i onsdags så jag ägnade början av veckan till att baka massor, naturligtvis blev han utringd på jobb så det blev inget fika så nu är frysen full med gofika. Får väl glädja mig åt att han iaf fick kval-öt så det blir ju dubbel lön. Men han slipper inte undan firandet, ska köra en klassisk grill/bastukväll nästa helg ute i skogen för att riktigt gnida in att han nästan är död i alla fall.

För övrigt skäms jag över mig själv just nu. Jag sitter och lyssnar på den där jävla Jason Mraz och finner mina fötter vifta med i takt med musiken vilket egentligen gör mig illamående men jag kan inte hjälpa det. Jag måste lyssna på lite Ajattara för att bota det hela...